Biologi

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Klimatpåverkan av kärnvapenkrig
   Effekter på mat och vatten
   - Klimateffekter av ett begränsat kärnvapenutnyttjande
   - Ozonlagret krymper
   - Jordbruksproblem och svält
   - Domedagslagret
   - Problem med vatten
   
   
2. Miljöeffekter av kärnvapenproduktion
   Fakta och siffror
   - Miljöeffekter
   - Mjölktänder och motstånd
   - Kazakstan – Semipalatinsk
   - Nevada-Semipalatinsk Movement
   - Berättelse från en provsprängningsplats
   - USA – Nevadaöknen
   - På stulen mark
   - Antikärnvapenrörelsen
   - Om en antikärnvapenhjälte
   - Stillahavsöarna
   - Castle Bravo och befolkningen på Rongelap
   - Bételgeuse – C’est Magnifique!
   - Rainbow Warrior – exempel på motståndet
   
   
3. Kärnkraft och kärnvapen: vad är sambandet?
   Uranbrytning – en del av kärnbränslekedjan
   - Uran och plutonium – kärnbränslekedjan
   - Uranbrytning
   - Yellow cake
   - Utarmat uran
   
   
4. Kärnavfall
   - Kärnavfall – bakgrund
   - Olika typer av kärnbränsleavfall och hantering
   - Halveringstid och strålkraft
   - Miljöfaror
   - Kostsamt projekt
   - Gamla kärnvapen som bränsle
   
   
5. Kärnkraftsolyckor
   - Kärnkraftsolyckan i Tjernobyl
   - Miljöpåverkan
   - Kärnkraftsolyckor i Sverige
   - Åsikter om kärnkraftens långsiktiga användning i Sverige
   

Kärnvapen påverkar vår miljö på olika sätt. Dels är följderna av ett kärnvapenkrig naturligtvis förödande, liksom konsekvenserna vid en eventuell kärnkraftverksolycka. Dels uppstår miljökonsekvenser i hela kedjan från uranbrytning till sluthantering av kärnavfall – där även problematiken med hantering av avfall från kärnkraftverk kommer in.

Klimatpåverkan av kärnvapenkrig
Ett kärnvapenkrig skulle orsaka så stora förändringar på klimatet att man brukar tala om atomvinter. Atomvintern orsakas av den enorma mängd sot som uppkommer när städer, och i viss mån skogar, brinner i omfattande eldstormar. Bränderna ger upphov till ofantliga mängder sot som lägger sig som svarta moln över kontinenterna. Dessa sotmoln upphettas sedan av solstrålningen så mycket att de stiger upp i stratosfären. Där sprids sotet under något år runt hela jordklotet och påverkar klimatet under åtta till tio år. (1)
Det blir mörkt och kallt. I kontinenternas inre blir temperatursänkningen på många håll mer än tio grader, medan den kommer att märkas mindre nära kusterna och över havet. För att utlösa atomvintern räcker det med att en mindre del av dagens kärnvapenarsenal används. Den avgörande faktorn är hur många städer som brinner. Kärnvapenmissiler förväntas i stor omfattning träffa militära anläggningar och fabriker som oftast ligger nära städer.

Effekter på mat och vatten
Vid ett globalt kärnvapenkrig skulle minskningen av solljus och temperatursänkningen, den s.k. atomvintern, få stora konsekvenser för växtligheten och leda till missväxt och brist på mat. En global hungerkatastrof skulle bli följden. Huvuddelen av de landlevande större djuren skulle omkomma, medan havsdjur och insekter sannolikt skulle klara sig bättre. Den enda mat som skulle kunna ätas är mat i konservburkar eller sådan mat som förvarats säkert från förorening. Det går inte att förutsäga om människor någonstans skulle överleva atomvintern, men den mänskliga civilisationen skulle vara förintad.

Ett kärnvapenkrig skulle också innebära att stora delar av vårt system för vatten skulle förstöras. Allt vatten skulle vara förorenat av radioaktivt nedfall och därmed livsfarligt att dricka.

I februari 2008 öppnades ett internationellt frölager på Svalbard i nordligaste Norge. Detta lager ligger 100 meter in i berget, och kommer att hållas vid en konstant temperatur om -18 C. Frölagret har kallats ”domedagslagret”, eftersom tanken med lagret är att frön till en stor del av hela världens grödor ska kunna bevaras därinne, utan att påverkas av naturkatastrofer, klimatförändring och kärnvapenkrig, för kommande tider.

Miljöproblemen orsakade av kärnteknologi begränsar sig inte bara till de stora kärnvapenstaterna. Alla kärnvapenstater och länder med kärnkraft har förorsakat något form av miljöförstöring både i sina egna länder och utanför. Kärnvapenprovsprängningar i Stilla havet, Nevadaöknen, Kazakstan, Kina, Indien och Pakistan; vatten- och luftburna utsläpp från upparbetningsanläggningar i Frankrike och England; och uranbrytning i Namibia, Kanada och Australien har alla bidragit till miljöförstörelsen. Och den fortsatta produktionen av kärnvapen och energi i kärnkraftverk fortsätter att lämna efter sig svårhanterligt kärnavfall. Radioaktivt nedfall från kärnvapenproduktion och provsprängningar rör sig långväga med vindar och vattenströmmar. Radioaktivitet som frigjorts vid kärnvapenprovsprängningar i atmosfären (plutonium, strontium, cesium etc.) har spritts över hela jorden. Underjordiska tester har kontaminerat jord och grundvatten. (4)

Fakta och siffror (5)

• Bara i USA räknar man med att det kommer att kosta mer än 300 miljarder dollar fram till år 2070 att städa upp efter landets kärnvapenproduktion. Även om man sanerar områden där kärnvapen har provsprängts kommer fortfarande kontaminerade områden att behöva kontrolleras och inspekteras under en lång framtid.
  
  
• Produktionen av kärnvapen har förorenat enorma mängder jord och vatten vid hundratals kärnanläggningar runtom i världen. Många av de ämnen som spritts ut, bland annat plutonium, uran, strontium, cesium, bensen, kvicksilver och cyanid är cancerframkallande och/eller genförändrande och kommer att vara farliga i tusentals och i vissa fall hundratusentals år framöver.
  
  
• Föroreningar från provsprängningar och produktion av kärnvapen har ofta rört sig långa sträckor med vindar och vattenströmmar. Radioaktivitet som frigjorts vid atmosfäriska kärnvapenprovsprängningar – bland annat plutonium, strontium, cesium och radioaktiv jod – har spritts över hela jorden. Underjordiska tester har förorenat jord och grundvatten. En rapport från amerikanska regeringen 1991 kallade markföroreningen efter provsprängningar i Nevadaöknen ”ett hot mot mänsklig hälsa och mot miljön”.
  
  
• Det radioaktiva avfall som uppstår vid produktionen av ett enda kärnvapen med 4 kg plutonium-239 och 20 kg uran-235 består av 2000 ton avfallsprodukter från uranbrytning, fyra ton utarmat uran, 12 000 curie strontium-90, 12 000 curie (6)
  cesium-137, 50 kubikmeter lågaktivt avfall och sju kubikmeter transuranavfall. För en ungefärlig bild av hur mycket radioaktivt avfall som har uppstått vid produktion av alla de kärnvapen som finns idag får du multiplicera ovanstående siffror med ungefär 70 000.
  Det är ungefär så många kärnvapen som har producerats under atomtidsåldern.
  
  
• Nedmontering av kärnvapen och kärnkraftsanläggningar skapar en helt ny ström av radioaktivt avfall. Det är viktigt att inse att det som är kontaminerat också blir kontaminerande. Därför kommer det att uppstå en mängd nytt radioaktivt material som måste tas om hand på ett ansvarsfullt sätt när kärnvapen och kärnkraftsanläggningar tas ur bruk och nedmonteras.
  
  
• Det finns ännu idag ingen långsiktig lösning för hantering av det mest radioaktiva kärnavfallet, vilket är oansvarigt mot kommande generationer eftersom detta avfall kommer att vara radioaktivt i tusentals eller rentav miljontals år framöver.
  

• En dryg handfull länder som har kärnvapen för sin nationella säkerhets skull har lockat andra länder att eftersträva egna kärnvapen.
  
  
• Alla länder som har kärnkraft har också i teorin förmågan att utveckla kärnvapen. Det betyder att det finns 44 kärnkraftsländer som skulle kunna bli kärnvapenländer.
  
  
• Tekniken och utrustningen för att anrika uran för kärnkraft är densamma som för att höganrika uran för kärnvapen.
  
  
• Under Ickespridningsavtalet för kärnvapen (NPT) har alla medlemsstater rätt att anrika uran för sina kärnkraftverk.
  
  
• Kärnprogram som grundar sig på upparbetning av plutonium från använt kärnkraftsbränsle ökar dramatiskt risken för spridning av vapenmaterial. Att skapa mer plutonium betyder att det uppstår mer kärnavfall vilket i sin tur betyder mer material tillgängligt för att skapa enklare terroristbomber, ”dirty bombs”.
  
  
• Både Irak och Nordkorea lyckades utveckla hemliga kärnvapenprogram under täckmanteln ”fredlig” kärnkraft. Iraks kärnvapenprogram upptäcktes och nedmonterades under Gulfkriget och efterföljande inspektioner av Internationella atomenergiorganet (IAEA).

Bild: Urangruvorna vid Priargujanski, Krasnokamensk, Ryssland

Kärnavfall

Bild: Rostande tunnor med kärnbränsle som dumpats i Nordsjön av Storbritannien mellan 1950 och 1963

För att användas i kärnkraftsreaktorer eller kärnvapen anrikas det naturliga uranet så det får en mycket starkare strålningsgrad. Trots att kärnvapen har funnits sedan 1940-talet och kärnkraftverk har försett oss med energi sedan 1950-talet finns det ännu idag inget långsiktigt fungerande system för hantering av det avfall som blir kvar när energin har utvunnits. Kärnbränsleavfall är fortfarande radioaktivt när det har fyllt sin funktion i kärnkraftverket. Uranisotop-235 (U-235) har en halveringstid på 704 miljoner år. Uran-238 har en halveringstid på 4,5 miljarder år. Halveringstiden innebär den tid det tar för ett radioaktivt ämne att halvera sin strålning. Det är alltså inget kortsiktigt problem vi skapar för oss själva och kommande generationer genom användandet av kärnkraft och kärnvapen.

Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) sköter kärnavfallshanteringen i Sverige. Här menar man att kärnkraftsbränslet är ofarligt om 100 000 år efter att det lagts i slutförvar. (9) Statens Kärnkraftsinspektion (SKI) anger tiden till 200 000 år tills kärnkraftsavfallet är tillbaka på samma strålningsnivå som i naturlig form. (10)

Generellt är det svårt att ange en typisk halveringstid för kärnbränsleavfall, eftersom det innehåller olika radioaktiva ämnen som använts i reaktorn som har helt olika halveringstider: från en sekund till flera år.

100 % säkra kärnkraftsreaktorer är en myt. En olycka kan uppstå i vilken kärnreaktor som helst, var som helst i världen. En allvarlig kärnkraftsolycka kan bli en katastrof både för människor och miljö. En kombination av mänskliga och tekniska fel kan resultera i en olycka som dödar tusentals människor, skadar flera hundra tusen fler och förorenar enorma landområden. Utöver risken för olyckor är kärnkraftverk också mycket sårbara gentemot sabotage eller terroristattacker.

En av de allvarligaste händelserna i svensk kärnkraftshistoria inträffade i juli 2006. Ett konstruktionsfel i kärnkraftverket i Forsmark orsakade en kortslutning som i värsta fall hade kunnat leda till en härdsmälta med katastrofala följder. Lyckligtvis upptäcktes felet innan det var för sent.

1. Robock, A et al, “Climatic consequences of regional nuclear conflicts” Atmos. Chem. Phys.,7, 2003-2012, 2007. Copernicus GmbH on behalf of the European Geosciences Union.
   
   
2. Helfand, Ira. An assessment of the extent of projected global famine resulting from limited, regional nuclear war. © 2007 Royal Society of Medicine
   
   
3. Reaching Critical Will
   
   
4. ibid
   
   
5. Ibid
   
   
6. Curie, betecknat Ci, är en äldre icke-metrisk enhet för radioaktivitet. 1 Ci = 37 · 109 Bq, det vill säga, 1 curie innebär 37 miljarder sönderfall per sekund
   
   
7. Sveriges geologiska undersökning
   
   
   
8. Reaching Critical Will
   
   
   
9. Svensk kärnbränslehantering
   
   
   
10. Statens Kärnkraftsinspektion
    
    
    
11. Svensk kärnbränslehantering
    
    
12. Green Facts