eng
top_header
Lär om kärnvapen | Filmer och Material | Rädda Världen | Förkortningar | Länkar | För lärare | Sök

In English

slmk svenska freds

Ekonomi

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

  1. Hemligstämplat!
    Världens totala militärbudget
    Vad kostar kärnvapnen?
    Vad skulle vi kunna göra istället?
     - Hemligheter och klassificerade fakta
    - Världens totala militärbudget
    - Vem spenderar mest?
    - USA: s militärbudget
    - Kina – en ny storspender
    - Vad kostar kärnvapnen?
    - USA
    - Sovjetunionen/Ryssland
    - Storbritannien
    - Frankrike
    - Kina
    - Mänsklig säkerhet
    - Hur hade pengarna kunnat användas istället?
    - Vem tjänar på kärnvapnen?
    - Alliant Techsystems
    - Bechtel
    - Boeing
    - Mitsubishi
    - Siemens
    - IBM
    - Svenska företag i kärnvapenindustrin
    - Svenska pensionsbolag investerar i kärnvapen
 

Hemligstämplat!
Kärnvapen är på många sätt en hemlig industri, och ekonomin kring kärnvapen är ingenting som kärnvapenstaterna gärna offentliggör. Ofta göms utgifterna för kärnvapen under oförståeliga rubriker i statsbudgeten eller, som i bl a USA: s fall, utgör inte en del av försvarsbudgeten utan av energidepartementets budget. En del äldre siffror finns att tillgå, men den offentliga informationen om kostnader för dagens kärnvapenarsenaler är mycket begränsad. Alla siffror i kapitlet baserar sig på växlingskurser i mars 2010. 1 USD = 7,10 SEK.

Världens totala militärbudget
Världens totala militärutgifter på ett år är 11.766 miljarder kronor.
Varje månad blir det 981 miljarder
Varje vecka blir det över 225 miljarder
Varje dag blir det över 32 miljarder
Varje timme blir det över 1,3 miljarder
Varje minut blir det över 22 miljoner
Varje sekund blir det 372.000 kronor som världens länder spenderar på vapen, militärer och krig.

Vad hade du kunnat göra för att förbättra världen om du hade 372.000 kr?

  • Du hade kunnat ge 1860 flickor i fattiga länder skolgång, mat, hälsovård och rent vatten i ett års tid. (1)
  • Du hade kunnat adoptera 3,7 miljoner hektar regnskog och skydda den mot exploatering och skövling i ett helt år. (2)
  • Du hade kunnat ge 372 familjer tillgång till rent dricksvatten i ett helt år och rädda dessa människor från många livshotande sjukdomar. (3)

Allt det och otroligt mycket mer hade du kunnat göra – bara med den summa pengar som världens länder på en sekund betalar för sina militärutgifter. Tänk vad du då hade kunnat göra med de pengar som spenderas på militärer, vapen och krig på en timme, en dag, en vecka, en månad och ett år!

Läs mer på:
http://www.wilpfinternational.org/PDF/EconomicJustice/YGWYPF.pdf

 

Vad kostar kärnvapnen?
Vi har ingen tillförlitlig siffra på hur mycket kärnvapenstaterna tillsammans spenderar på sina kärnvapenprogram per år. De tydligaste uppgifterna i dagsläget kommer från USA, där man år 2008 spenderade 369 miljarder kronor på kärnvapenrelaterade aktiviteter. Vi kan också använda Storbritanniens 22 miljarder per år på det nuvarande Trident ubåtssystemet. Frankrike spenderade i genomsnitt 16 miljarder kronor per år på sina kärnvapenaktiviteter mellan åren 2002-2008. Det betyder att dessa tre stater tillsammans under år 2006 lade ut över 400 miljarder kronor på kärnvapen.Och då saknas helt uppgifter om hur mycket Ryssland, Kina, Indien, Pakistan, Israel och Nordkorea har spenderat på sina kärnvapenrelaterade program och aktiviteter.
 
Vad skulle vi kunna göra istället?
Det finns många olika sätt att se på alternativa kostnader, och vi presenterar här några olika möjligheter.
bild1

Världsbanken uppskattar att det skulle behövas mellan 35 och 76 miljarder dollar (208-451 miljarder kronor) per år fram till 2015 för att det internationella samfundet ska klara av att leva upp till FN:s Millenniemål om utveckling. (4)

 

Om vi jämför med hur mycket vi räknade ut att USA, Storbritannien och Frankrike tillsammans spenderade på sina kärnvapen under år 2008 – 407 miljarder kronor – ser vi snabbt att det inte är någon omöjlighet för världens länder att tillsammans få ihop 450 miljarder kronor per år för att nå Millenniemålen till år 2015.

Politisk vilja och prioriteringar är ledord för hur staterna väljer att spendera sina pengar. Och idag ser fortfarande alltför många länder kärnvapen som en större garanti för sin nationella säkerhet än utveckling i världen.

Varje år infekteras mellan 25 och 30 miljoner barn i hela världen av mässling. Varje år dör av dessa över 164.000 barn, oftast av följdsjukdomar som lunginflammation, diarré och undernäring. Många av de som överlever mässling får livslånga handikapp: blindhet, dövhet eller hjärnskador. Mässling är otroligt smittsamt, och utan att vara vaccinerad kommer varje barn som utsätts för smittan att insjukna. Störst är risken för komplikationer för barn under fem år.

bild2

Men inget barn ska behöva dö av mässling. Att vaccinera ett barn kostar en dollar! (5) En dollar är ungefär sju svenska kronor. Det betyder att för de dryga 400 miljarder kronor som USA, Storbritannien och Frankrike spenderade på kärnvapen 2008 hade man kunnat vaccinera 57 miljarder barn – och det är många fler barn under fem år än vad som finns i världen, vilket betyder att det skulle bli pengar över till annan hälsovård!
bild3

Man kan också jämföra kostnader för kärnvapen i ett land med hur mycket samma land spenderade på andra budgetområden, t ex hälsovård och utbildning. Om vi återigen tar år 2008 som exempel såg vi att USA det året spenderade minst 369 miljarder kronor på sina kärnvapen.

 

Samma år låg USA: s totala statsbudget på över 7000 miljarder kronor. Kärnvapenutgifterna utgjorde det året minst 5,6 procent av den totala budgeten. Det kan jämföras med att kostnaderna för utbildning utgjorde 6,3 procent och kostnaderna för vård utgjorde 5,6 procent av den totala statsbudgeten.

Det är också viktigt att komma ihåg att kärnvapenkostnaderna bara är en liten del av USA: s totala militärutgifter, som år 2008 tog upp 42,5 procent av den totala statsbudgeten. (6) USA lägger alltså ut ungefär lika mycket pengar på sina kärnvapenrelaterade aktiviteter och program som de gör på utbildning och på hälsovård.
laddahem Fördjupning (pdf)
 
  1. Action Aid
  2. Miljöförbundet Jordens Vänner
  3. Erikshjälpen
  4. Världsbanken
  5. UNICEF
  6. Global Issues